familjeliv.se
Anledningen att jag knappt är inne är många, tiden räcker inte, Nico tar verkligen all min tid och är vi inte hemma är det fullt upp, när N väl kommer hem ska vi äta och umgås. Nuförtiden måste jag passa in och sova samtidigt som Nico så nattugglan Jenny lägger sig numera vid 21, kan hända det blir vid 22 nån gång.
En annan anledning är att jag nu kommit såpass långt i sorgen att jag mest blir depremerad av att läsa om alla nya änglamammor, jag vill lyssna och finnas till men nu går det inte, det har vart mycket runt min sorg och mitt mående nu och jag påminns för mycket när jag är på fl.
Ännu en anledning är att jag nu mest vill prata om mitt liv idag, om Nico, planer på fler barn och ibland prata om Max, det känns då som att alla nya änglamammor eller de som inte kommit lika långt inte mår bra av att läsa det jag skriver. Jag känner mig ivägen, det känns som att jag gnuggar mitt liv i deras ögon, att de ibland tolkar det som att jag "gått vidare" eller stressar dem att ta steg et vidare, ett i taget men för snabbt. Jag blev gravid snabbt och jag vet att det stressar dem som det tar tid för, inte alla har turen att bli gravid på första försöket.
Den främsta anledningen är väl tiden, dygnet har för få timmar för att jag ska hinna med allt och då prioriterar jag inte fl eftersom det dessutom får mig att må sämre i detta nu. Jag tror att jag snart kan må bättre men de har vart för mycket länge nu för oss.
Kram på er fina fl komipsar som kikar in här <3
Åh, jag känner faktiskt likadant.. Jag mår inte bättre av fl just nu, det är bara jobbigt att höra om alla små änglar, och jag får så ont i hjärtat när jag tänker på hur alla nya änglaföräldrar har det. Vill inte tillbaka till den känslan..
Jag tittar in där ändå, jag har för lite att göra på dagarna än så länge =)
Kram!
Skönt att inte va ensam ;) Ja, i början hade jag ju tid att gå in ändå så de va ju först i september jag la ner nästan helt...då va Nico 5 månader och de började bli mer att göra hemma...så snart ska du få känna på hur det är att underhålla en liten hela dagarna, än så länge är det lätt så njut ;P
Kram
Kram tillbaks!
åh vad jag känner igen mig! jag är iofs fortfarande där dagligen, men jag skriver inte mkt om sorgen längre. jag har kommit till ett skede där jag förlikat mig med förlusten av Wilton och jag har inte behovet att prata om honom hela tiden. Det skulle vara alltför orättvist mot Thea. Så känner lite jag med att jag är inte till så stor hjälp för nya änglaföräldrar. Jag sitter och klagar om vardagsbestyr och bebisbubblor som jag själv kommer ihåg att jag blev störd av och läsa om när jag precis förlorat Wilton. Även om Thea inte har samma behov av och sitta på mig längre, så vill hon ändå ha mig i närheten och framförallt närvarande så jag känner också att tiden att sitta vid datorn blir mindre och mindre, men det är samtidigt ganska befriande det också. Jag tycker ändå att det är bra att du bloggar för då kan jag iaf följa dig lite. Kram på dig!
Hehe, ja jag får ju mindre och mindre tid här i soffan, hon börjar bli uttråkad av att bara titta på mig, den bruna soffan och den vita väggen ;) helst ska jag gå omkring i lägenheten med henne sittandes på min höft.. Det är synd att vi bara har en tvåa :)
Va ni är fina. Ni är verkligen vänner för livet <3
Blogga kommer jag nog fortsätta med länge, här kan ju ett inlägg få ta hela dagen utan att nån sitter och väntar på ett svar.
Precis som du lanie, vet jag hur många reagerade över det vi pratar om nu när vi precis mist och jag vill inte tvinga andra att läsa om det, de måste få ha sitt ett tag...
Kram på er
Hejje! Är inne nästan varje dag på FL och läser. Skriver inte så mycket längre, bara ibland när jag inte kan låta bli ;-) Jag känner mer att jag kanske kan hjälpa nån i det svåra de har framför sig. Men jag tar inte "åt mig" av deras sorg, eller hur man nu ska uttrycka det. Visst är det sorgligt och fruktansvärt det som händer dem men jag kan inte gå och tänka på det för då går jag under igen.
Kram kram vännen!!
Även om det var ett antal dagar sedan du skrev detta, så tror jag att jag kan tala för alla i "vår" tråd(menar den dolda)- Vi saknar dig!
Har du tid någon dag kan du väl slänga iväg ett mail, vore roligt, men känn inget krav.
Ta hand om er! KRAM
