Så kul kan man ha medan pappa dammsuger huset ;) Ska hämta mamma vid halv fyra, handla lite, ner till Max och fixa iordning, hem och göra köttfärssås och spaghetti, sen blir de lite kaffe, sen film och mys!

Imorrn ska jag upp sådär hemskt tidigt igen, babymassage träff 2 av 5, sen lite fika, promenad i samhället, har läkartid vid 13 och sen blir det ner till ÖF. Är väl hemma tidigast vid fem så det blir verkligen en heldag borta :O Sen är de nog inget planerat förrän på torsdag men jag hoppas ju att sjukgymnastiken ringer upp mig imorrn och att jag får en tid där snarast så de får gå igenom mig, lägga upp ett program och förhoppningsvis kan jag få massage!

Det är en del att tänka på imorrn också, får nog skriva en lista..min läkare ska ha praktik resten av terminen och sen är han bara på vc i januari för att ha sista praktiken till maj, sen kommer han bara att va på vc! Tycker han är jättebra men eftersom han pluggar upp (är från polen) är han lite lätt förvirrad hela tiden, har för mycket att tänka på så det gäller för mig att verkligen veta vad jag vill imorrn och vad som måste göras, tramadolen t.ex. måste räcka till sommaren så måste räkna ut vad som går åt, hur lång tid en ask räcker och hur många uttag jag behöver, se om remisserna är skickade, kanske måste ha nåt intyg till sjukgymnasten? Mer prednisolon behöver jag också, började på 30 mg för en dryg månad sen och igår trappade jag ner till 12,5 så detr går sakta men säkert. I den här takten behöver jag mer av 5 mg så de inte går för fort att trappa ut.

Att trappa ut kortison är lite krångligt men väldigt viktigt. Får du en kortisonkur får an aldrig sluta tvärt, när du tillför kortison slutar binjurarna att tillverka kroppens egna kortison och när du slutar tvärt kommer intre binjurarna igång, du kan bli allvarligt sjuk och i värsta fall kan binjurarna lägga av. Så att trappa ner är för att binjurarna ska fatta att de ska komma igång igen...nu går de lite extra långsamt för mig bara för att mina inflammationer va så stora och envisa och när jag trappat ner ett steg har inflammationerna stundvis blossat upp igen. Nu verkar det helt stabilt men riskerar inget. Enda nackdelen är att man blir så jävla svullen och med gravidkilon kvar och llite extra innan det så känns det dötrist att svullna upp såhär, samtidigt är det ju värt att slippa smärtan. Pest eller kolera situation. Va ju svullen om händer och fötter av inflammationerna så där ser de likadant ut som innan men resten av mig....usch

Vägde mig hos barnmorskan i torsdags, har gått ner 17 kg, inte illa! Har 5-6 kvar till startvikten men sen är ju tanken och målet att minska ytterligare 6 kg. Minst...men när motivationen saknas, orken är si och så och latmasken bosatt sig djupt i en...ja, då får man nog bara va glad över det som nu är borta och hoppas att resten rinner av själv som de andra gjort men risken är väl liten? Får nog bara inse att jag måste ha en spark där bak. Fast nu går jag ju ganska mycket jämfört med innan och jag ska försöka gå mer och mer regelbundet. Så sjukgymnastiken på det...jo då...visst ska jag klara det här??

Kanske ska jag ha ett mål? Låt se, idag är det 2/10-2011...vikt; 74...ska jag kanske satsa på att väga 66 till jul? Det är väl realistiskt? Det är ju 8 kg på 2,5 månad...ca. 10 veckor...1 kg i veckan...eftersom alla dessa 8 kg är för mycket från början bör i alla fall några av dem gå snabbt och lätt men kortisonet binder ju en hel del, därför står jag ju still nu...men snart är den ju utrappad och då kanske de går fort? Kanske sa säga nyår då? Det är ju en extra vecka..blir ju 3 månader, en månad till med kortison får jag nog räkna med, då slutar jag med det samtidigt som med waranet som även den binder en del vätska...ja, kanske ska jag göra så?

Nu när jag skrivit om det här kanske dt blir min spark i baken? Nu är det fler som ser vad jag gör, mäta kanske är en bättre idé förresten? Vikten också givetvis men mäter man så ser man ju hur mycket man minskar..detta tål att funderas på...

Snart är det 1 år sen jag fimpade!! Herregud, ett helt år utan ciggaretter och jag lever och mår bra, för stunden saknar jag dem inte alls och lukten äcklar mig, tyvärr röker ju N och varje gång han rökt och kommer in får jag kräkkänsla och värre blir det om han sätter sig bredvid mig eller vill kramas eller pussas, klarar bara inte av lukten! När han hållt Nico luktar hon rök och jag får försöka låta bli att kvälja mig, på henne försvinner lukten väldigt snabbt och det är inte så ofta N tar i henne när han precis rökt men ibland måste han ju. Jaja, kan ju hoppas att han trappar ner nån dag eller kanske slutar han med? Han snarkar och hostar så de hade ju inte skadat men de är lätt för mig att säga nu när jag är rökfri...

Nu känner jag hur det luktar skurmedel...N skurar nog golven :O En timma kvar så ska jag åka...längtar till Max!! Saknar honom nåt oerhört men så fort jag vart hos honom mår jag bättre