Otekniska jag har haft en dröm ända sen Max gick bort och jag trädde in i detta nya liv. Jag fick se så många minnesfilmer som föräldrar gjort till sina små änglar och jag ville så gärna ha en jag med...men, jag kunde inte, jag visste inte hur jag skulle göra...la det på is helt enkelt. Nån dag kanske nån kan hjälpa mig?

Den dagen har kommit! Jag har lärt känna en så fin änglamamma, hon erbjöd sig att göra en film till mig. Jag fastnade så för filmen hon gjorde till sin dotter Lilly, den har jag ju visat här på bloggen ;)

Mimmi har knåpat ett litet tag nu och fått med alla bilder, all text och musiken jag ville ha i bakgrunden. Så kom dagen...idag blev den klar, men visst skulle det tjorva en aning först ;) Mimmi skulle skicka filmen på mailen så jag kunde ladda upp den på youtube själv om jag ville, men nähä, de gick inte att se filmen...mitt program va för nytt sa den...Mimmi skulle då försöka ladda upp den på youtube själv men nähä då...till sist kommer virriga Mimmi på att hon försöker ladda upp i fel format :P

Så kommer den...på fb's chatt ligger plötsligt länken...oj, va nervös jag blev...N hade precis kommit hem så han ville också se :) Laddar upp ifall tårarna kommer spruta hejdlöst.

En sån fin film Mimmi hade gjort! Jag blev så glad och satt med ett stort leende hela tiden, Max har ju bara gjort oss glada och lyckliga. Att se bilderna, och att få höra min och Max sång i bakgrunden...att se den lilla kistan igen...visst gör det ont i hjärtat, men jag va så glad över att äntligen få ha min film att tårarna inte infann sig. Nico satt i N's knä och klappade händerna och hoppade <3

Lägger ut filmen här så ni allihop får se honom, en hel del kort är sådana som jag aldrig delat med mig av, förutom till familjen eller mycket nära vänner.